Lärning genom gärning / KY Projektledning Inriktning Spel

Veckans uppgift handlar om motivation och berättande. Uppgiften är uppbyggd kring ett par väsentliga försanthållanden som ingick i föreläsningen projektledning och dramaturgi. Det handlar kortfattat om följande:

• en projektgrupp som mår bra presenterar bra
• Vi vill leva våra liv som engagerande berättelser
• Alla har projektmedlemmar har en drivkraft som motiverar oss i projektet. Den besvarar varför vi går upp på morgonen och släpar oss på plats för att slutföra åtagande och utföra uppgifter.
• Alla projektmedlemmar har något som de känner är svårt. Något som inte har med prestationer att göra utan snarare inre hinder att göra.

Uppgiften blir således att beskriva veckans som har gått som ett bra avsnitt ur en TV-serie där du spelar huvudrollen. Den skall gå under rubriken “detta har hänt” och skall återberätta veckan som om det var en sammanfattning inför kommande avsnitt. Historien får vara utformad hur som helst och skall handla om det du gjort inom projektet. Det enda kravet på berättelsen är att den skall ta hur du försökt konfrontera din issue. Du skall dessutom i historien nämna vad som driver dig i projektet.

För att få godkänt på uppgiften skall du förutom att skriva följande berättelse, utvärdera och kommentera på någon av dina medstudenter.

Nedan följer min version av uppgiften:

Detta har hänt
I rollen som läraren ser vi Ola Janson och vi har hittills sett honom tampas med svårigheterna som handledningen av två klassar medför — att behöva fokus på två planer samtidigt. Vi minns alla den starka scen där han ses knyta nävarna mot himlen och förbanna det öde gud givit honom: att ständigt behöva fatta beslut som leder till att någon drar det kortare strået. I rollen som den äldre klassen ser vi studenterna på Spelarkitektur — plågade av svår examensarbetesångest. Ola försöker efter bästa förmåga handleda dem till att åstadkomma perfekta förstudier. I rollerna som den yngre klassen ser vi studenterna på projektledning inriktning spel — ivrigt sökande efter uppdragsgivare till sitt pro bono-uppdrag. Ola plågas av ångest över att han lämnat dem i sticket och kastat in dem i hård och bister värld utan tillräckligt med förberedelser för att klara av uppdraget. Under torsdagen tog historien en plöstlig vändning då Ola utan vidare förvarning lämnar båda klasserna och åker till stockholm. Är han påväg att lämna hela rasket? Står ett oemotståndligt jobberbjudande och väntar i huvudstaden? Publiken lämnas med suddiga bilder utan ljud.

Fredagens avsnitt pustar tittarna ut då han avslöjar han inför projektledning inriktning spel studenternas nästan obeskrivliga glädje att han har skaffat två LiA-platser under sitt besök i huvudstaden.

Vad driver denna ångesttyngda existen? Hur skall vi orka se honom i nästa avsnitt omgärdad av alla dessa problem. Kanske är det hans djupa tro på att hans studenter kommer att utföra stordåd, skapa historia och nå, för mänskligheten, ännu okända kreativa höjder. Det är troligtivis det så får honom att somna på nätterna.

Ok – studenter, den är lite melodramatiskt och storvulen men i grund och botten sann.

Ola